Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan..

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvården vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en väl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett välutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

Samtidigt som elever i behov av särskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, något som ställer höga krav på klasslärares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien är att analysera klasslärares uppfattningar om deras möjligheter och begränsningar i matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på undersökningar som gjorts genom att intervjua åtta verksamma låg- och mellanstadielärare på två olika skolor. Resultatet visar att klasslärarna har goda möjligheter att underlätta matematikundervisningen.

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som påverkar. Begränsning gjordes till engelskspråkig litteratur där databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet.